| kylmaskiner [2019/10/18 15:09] – Migrated from Foswiki (v1.12) IngvarArvidsson | kylmaskiner [2026/09/13 16:08] (current) – external edit 127.0.0.1 | ||
|---|---|---|---|
| Line 1: | Line 1: | ||
| + | -- Main.IngvarArvidsson - 2019-03-01 | ||
| + | |||
| + | ====== | ||
| + | |||
| + | ====== Kylmaskiner ====== | ||
| + | |||
| + | ===== Bakgrund ===== | ||
| + | |||
| + | Kylverksamheten vid STAL har sitt ursprung i två Stockholmsföretag, | ||
| + | |||
| + | ==== Ludwigsbergs Verkstads AB ==== | ||
| + | |||
| + | Ludwigsbergs Verkstads AB bildades 1876 men föregicks av firma Jaques Lamm, Ludwigsbergs gjuteri och mekaniska verkstad grundat redan 1843 på Södermalm i Stockholm. Företaget tillverkade 1892 Sveriges första kylmaskin för Münchenbryggeriet. Bolaget köptes 1904 av Luth & Rosén och verksamheten flyttades dit 1909. Bolaget likviderades 1916. | ||
| + | |||
| + | ==== Luth & Roséns Elektriska AB ==== | ||
| + | |||
| + | Luth & Rosén bildades 1885 i Stockholm av ingenjörerna John Luth och Ivar Rosén. Firman fick namnet _Elektriska byrån Luth & Rosén_. Verksamheten var samtida med ASEA (1883) och de Laval och bestod i installationer av utrustning för elektrisk belysning. Tillväxten blev stark och1891 bildades _Luth & Roséns Elektriska AB_. Något år senare tog man upp tillverkning av dynamomaskiner med Siemens Schuckert teknik. | ||
| + | |||
| + | Något om Sveriges tidiga ångkraftverk där bl a ASEA, Luth & Rosén och AB de Lavals Ångturbin var inblandade: AngKraftverk | ||
| + | |||
| + | Verksamheten var förlagd till Södermalm och växte snabbt under åren fram till 1920. Nya produkter tillkom, t ex hissar(bl.a. Otis), brandsprutor, | ||
| + | |||
| + | Man hade också verksamhet i Eskilstuna från 1916, och där bedrevs tillverkning av värmeradiatorer, | ||
| + | |||
| + | År 1930 var man 1 500 anställda i bolaget. | ||
| + | |||
| + | ==== ASEA tar över ==== | ||
| + | |||
| + | Framgångarna gjorde att ASEA började intressera sig för bolaget, som hade blivit en besvärlig konkurrent, speciellt inom kuggväxlade motorer. 1930 köpte man aktiemajoriteten, | ||
| + | |||
| + | I Teknisk Tidskrift kunde man läsa 1930: | ||
| + | |||
| + | _Fusion inom elektriska industrien. Allmänna svenska elektriska aktiebolaget har i dagarna förvärvat aktiemajoriteten i Luth & Roséns elektriska a.-b. Luth & Rosén kommer dock även i framtiden att bedriva sin verksamhet som ett i viss mån fristående företag, även om dess försäljningsverksamhet skall övertagas av Asea:s försäljningsorganisation, | ||
| + | |||
| + | ==== Kyla till STAL ==== | ||
| + | |||
| + | Den aviserade omläggningen av tillverkningen resulterade bl.a. i att luftkompressorer och kylmaskiner fördes över till Finspång och STAL under första halvan av 1932. Maskinerna hade alltså sitt ursprung i Ludwigsbergs Versktads AB, och till en början märktes kompressorerna med både LUDWIGSBERG och STAL FINSPONG. Den första kompressorn av typ PA 522 levererades i maj 1933. | ||
| + | |||
| + | {{wiki: | ||
| + | |||
| + | Kylkompressor tillverkad 1932. | ||
| + | |||
| + | 1934 kunde man läsa i Teknisk Tidskrift: | ||
| + | |||
| + | _Till följd av den år 1932 åstadkomna fusionen av Allmänna svenska elektriska aktiebolaget och Luth & Roséns elektriska aktiebolag i Stockholm kom det senare bolagets tillverkning av kylmaskiner och luftkompressorer av Ludwigsbergs välkända fabrikat att övertagas av STAL. Å dessa maskiner ha, sedan det sistnämnda bolaget övertog tillverkningen, | ||
| + | |||
| + | Dessutom får vi en bild av hur depressionen på 1930-talet slog mot STAL:%%//%% | ||
| + | |||
| + | De nuvarande förhållandena på världsmarknaden erbjuda såsom bekant genom de tilltagande tendenserna till självförsörjning och därav följande handelsspärr länderna emellan stora svårigheter för företag, vilka i likhet med STAL-bolaget på grund av arten och omfånget av sin tillverkning i avsevärd grad äro beroende av exporten. Givetvis bliva dessa svårigheter än större, när det gäller ett företag, som exporterar fabrikat av sådan storleksordning som ångturbiner. Det vittnar därför gott för STAL-bolaget, | ||
| + | |||
| + | _Bolaget sysselsätter sålunda för närvarande full arbetsstyrka, | ||
| + | |||
| + | ===== En tuff start ===== | ||
| + | |||
| + | Flytten till Finspång var ett välkommet arbetstillskott, | ||
| + | |||
| + | _"För att närmare belysa det bekymmersamma läge vi då befann oss i kan nämnas att Ing. Bergqvist i Göteborg i brev till direktör Leire föreslog att STAL i stället för kompressorer skulle börja ta upp tillverkningen av träskor, vilket bättre passade oss, enär STAL-kompressorerna var odugliga." | ||
| + | |||
| + | Dåvarande företagsledning med direktör Leire i spetsen var tom beredda att lägga ned verksamheten, | ||
| + | |||
| + | ==== Marknader och applikationer ==== | ||
| + | |||
| + | STAL kom att leverera kylanläggningar både till land och till sjöss. Man slås av den enorma bredden av de tillämpningar, | ||
| + | |||
| + | Här finns mer information om kylfartyget [[pemaskineriet|T/ | ||
| + | |||
| + | Man levererade även kylanläggningar till konstgjorda isbanor. Stockholms Stadion fick en konstisbana redan 1939, vilket var en teknisk utmaning vid den tiden. | ||
| + | |||
| + | ==== Separat bolag ==== | ||
| + | |||
| + | I mitten på 1950-talet flyttade verksamheten till Norrköping, | ||
| + | |||
| + | I Teknisk Tidskrift kunde man läsa om denna: | ||
| + | |||
| + | _Banan är 400 m lång och 11,3 m bred, och med ishockeybanan blir ytan 5 650 m2. Anläggningen kommer att drivas av fyra kylmaskiner på 440 kW (600 hk), och kyleffekten i de 60 000 m långa kylslingorna är 2 450 kW._ | ||
| + | |||
| + | Åter till [[stal|S]]TAL | ||
| + | |||
| + | ++++ Bifogade filer / Attachments | | ||
| + | ^ Filename ^ Comment ^ Uploaded by ^ | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | ++++ | ||
| + | |||
kylmaskiner