| Both sides previous revision Previous revision | |
| stal [2026/09/12 16:56] – external edit 127.0.0.1 | stal [2026/09/13 07:24] (current) – external edit 127.0.0.1 |
|---|
| {{wiki:stalklubben.org:stal:logo47.jpg|Logo47.jpg}} | {{wiki:stalklubben_org:stal:logo47.jpg|Logo47.jpg}} |
| |
| ====== Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström ====== | ====== Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström ====== |
| Birger och Fredrik Ljungström bildade den 29 februari 1908 ett ångturbinbolag i Stockholm. | Birger och Fredrik Ljungström bildade den 29 februari 1908 ett ångturbinbolag i Stockholm. |
| |
| {{wiki:stalklubben.org:stal:al_logga.png|AL_logga.png}}Det bolaget fick namnet *AB Ljungströms Ã…ngturbin (ALÃ…)*. Birger blev VD i det nya bolaget och anställde snart två kompetenta medarbetare, K G Karlson, sedermera professor vid CTH och Oscar Wiberg senare överingenjör vid STAL. Några månader därefter anslöt brodern Fredrik. Verksamheten startade i de Lavals gamla verkstadslokal på Kungsholmen i Stockholm. | {{wiki:stalklubben_org:stal:al_logga.png|AL_logga.png}}Det bolaget fick namnet *AB Ljungströms Ã…ngturbin (ALÃ…)*. Birger blev VD i det nya bolaget och anställde snart två kompetenta medarbetare, K G Karlson, sedermera professor vid CTH och Oscar Wiberg senare överingenjör vid STAL. Några månader därefter anslöt brodern Fredrik. Verksamheten startade i de Lavals gamla verkstadslokal på Kungsholmen i Stockholm. |
| |
| I detta bolag byggdes de första turbinerna, en provturbin på 500 kW och därefter en komplett turbingenerator med effekten 1000 kW. Efter lyckade prov av denna senare maskin under överinseende av bl a Capt. Sankey, fader till Sankeydiagrammet, förmedlade denne kontakt med Brush i England, som installerade turbinen i Willesden Power Station. | I detta bolag byggdes de första turbinerna, en provturbin på 500 kW och därefter en komplett turbingenerator med effekten 1000 kW. Efter lyckade prov av denna senare maskin under överinseende av bl a Capt. Sankey, fader till Sankeydiagrammet, förmedlade denne kontakt med Brush i England, som installerade turbinen i Willesden Power Station. |
| |
| {{wiki:stalklubben.org:stal:b-1_under_montage.jpg|B-1_under_montage.jpeg}} | {{wiki:stalklubben_org:stal:b-1_under_montage.jpg|B-1_under_montage.jpeg}} |
| |
| 1000 kW turbinen under montage. I bakgrunden 500 kW provturbin. | 1000 kW turbinen under montage. I bakgrunden 500 kW provturbin. |
| _Gadelius & Co förvärvade agenturen för STAL. Flera av Japans största industrikoncerner tecknade avtal om licenstillverkning. Provaggregat beställdes i Sverige, men leveranserna hindrades av råvarubristen 1916. Efter krigsslutet följde depressionen 1920, och flera av licenstillverkarna fick gå i likvidation. Endast Mitsubishi-varvet lyckades få i gång en egen produktion. Dock fick G & Co så småningom leverera ett stort antal svensktillverkade STAL-turbiner till bl a järnvägselektrifieringen i Japan._ | _Gadelius & Co förvärvade agenturen för STAL. Flera av Japans största industrikoncerner tecknade avtal om licenstillverkning. Provaggregat beställdes i Sverige, men leveranserna hindrades av råvarubristen 1916. Efter krigsslutet följde depressionen 1920, och flera av licenstillverkarna fick gå i likvidation. Endast Mitsubishi-varvet lyckades få i gång en egen produktion. Dock fick G & Co så småningom leverera ett stort antal svensktillverkade STAL-turbiner till bl a järnvägselektrifieringen i Japan._ |
| |
| <em> Siemens Schuckert Werke, SSW, utvecklade i Mühlheim från 1930 en egen, ej motroterande radialturbin. Den hade tre skivor med skovelringar, var av mottryckstyp och togs i drift första gången 1932. En sådan maskin gick i drift 1951 med ånga av 148 bar/600 <sup>o</sup>C, mottryck 31 bar. Turbinen var i byggd i austenitiskt material och den första vid den temperaturen. Tekniken övergavs 1958. </em> | %%//%% Siemens Schuckert Werke, SSW, utvecklade i Mühlheim från 1930 en egen, ej motroterande radialturbin. Den hade tre skivor med skovelringar, var av mottryckstyp och togs i drift första gången 1932. En sådan maskin gick i drift 1951 med ånga av 148 bar/600 <sup>o</sup>C, mottryck 31 bar. Turbinen var i byggd i austenitiskt material och den första vid den temperaturen. Tekniken övergavs 1958. %%//%% |
| |
| _ILU - Internationale Ljungström Turbinen-Union AG: Ett bolag bildat 1930 av en tysk-schweizisk företagsgrupp med säte i Baden och teknisk samverkan hos MAN i Nürnberg. Bolaget hade licensavtal med ALÃ…._ | _ILU - Internationale Ljungström Turbinen-Union AG: Ett bolag bildat 1930 av en tysk-schweizisk företagsgrupp med säte i Baden och teknisk samverkan hos MAN i Nürnberg. Bolaget hade licensavtal med ALÃ…._ |
| 1958 förkortade STAL sitt fullständiga namn genom att ta bort ”-fabriks” och kallade sig Svenska Turbinaktiebolaget Ljungström. | 1958 förkortade STAL sitt fullständiga namn genom att ta bort ”-fabriks” och kallade sig Svenska Turbinaktiebolaget Ljungström. |
| |
| {{wiki:stalklubben.org:stal:logo58.jpg|Logo58.jpg}} | {{wiki:stalklubben_org:stal:logo58.jpg|Logo58.jpg}} |
| |
| Ã…ret efter, 1959 fusionerade STAL och de Laval Ã…ngturbin och bildade ett gemensamt bolag, Turbinaktiebolaget de Laval Ljungström, TALL. Verksamheterna fortsatte på respektive orter Finspång och Nacka, mfl. | Ã…ret efter, 1959 fusionerade STAL och de Laval Ã…ngturbin och bildade ett gemensamt bolag, Turbinaktiebolaget de Laval Ljungström, TALL. Verksamheterna fortsatte på respektive orter Finspång och Nacka, mfl. |
| |
| {{wiki:stalklubben.org:stal:logotall.jpg|Logotall.jpg}} | {{wiki:stalklubben_org:stal:logotall.jpg|Logotall.jpg}} |
| |
| 1962 bytte man namn till STAL-LAVAL Turbin AB och huvuddelen av verksamheten flyttades till Finspång. Kuggskärningen av fartygsväxlarna var dock kvar i Nacka till 1968. Namnet blev kvar under hela 1970-talet, och först 1984 bytte företaget namn till ASEA Stal AB. | 1962 bytte man namn till STAL-LAVAL Turbin AB och huvuddelen av verksamheten flyttades till Finspång. Kuggskärningen av fartygsväxlarna var dock kvar i Nacka till 1968. Namnet blev kvar under hela 1970-talet, och först 1984 bytte företaget namn till ASEA Stal AB. |
| Birger och Fredrik Ljungström vistades en tid i England runt sekelskiftet 1900, där man uppsnappade de tekniska framstegen, inklusive Parsons turbinkonstruktioner. Birger analyserade de svagheter som Parsons radialturbin hade och försökte komma runt dem. Skovlarnas bredd var en sådan svaghet. Ljungström kunde drastiskt reducera bredden. Ljungströms snilleblixt var emellertid motrotationen. Den drastiskt ökade relativhastigheten mellan skovelsystemen gav en mycket kompakt konstruktion där varje skovelring producerade fyra gånger så hög energi. De minskade förlusterna ökade också verkningsgraden med 10%. | Birger och Fredrik Ljungström vistades en tid i England runt sekelskiftet 1900, där man uppsnappade de tekniska framstegen, inklusive Parsons turbinkonstruktioner. Birger analyserade de svagheter som Parsons radialturbin hade och försökte komma runt dem. Skovlarnas bredd var en sådan svaghet. Ljungström kunde drastiskt reducera bredden. Ljungströms snilleblixt var emellertid motrotationen. Den drastiskt ökade relativhastigheten mellan skovelsystemen gav en mycket kompakt konstruktion där varje skovelring producerade fyra gånger så hög energi. De minskade förlusterna ökade också verkningsgraden med 10%. |
| |
| ==== {{wiki:stalklubben.org:stal:stal.png|stal.png}} ==== | ==== ==== |
| |
| ==== Den geniala dubbelrotationsturbinen -grunden för Finspångsföretaget ==== | ==== Den geniala dubbelrotationsturbinen -grunden för Finspångsföretaget ==== |
| Precisionskuggväxlar blev en sådan ny produkt som lanserades 1924. Här utnyttjade man sin kompetens från de marina kuggväxlarna och presenterade en hel modulariserad familj av standard reduktionsväxlar med utväxlingen 1:2 upp till 1:12 och i 12 olika modulstorlekar. | Precisionskuggväxlar blev en sådan ny produkt som lanserades 1924. Här utnyttjade man sin kompetens från de marina kuggväxlarna och presenterade en hel modulariserad familj av standard reduktionsväxlar med utväxlingen 1:2 upp till 1:12 och i 12 olika modulstorlekar. |
| |
| {{wiki:stalklubben.org:stal:kuggvxl.png|Kuggvxl.png}} | {{wiki:stalklubben_org:stal:kuggvxl.png|Kuggvxl.png}} |
| |
| STAL standardkuggväxel, 1450 hk vid 3000 r/m med utväxlingsförhållandet 1:6. | STAL standardkuggväxel, 1450 hk vid 3000 r/m med utväxlingsförhållandet 1:6. |
| |
| {{wiki:stalklubben.org:stal:kuggringar.png|Kuggringar.png}} | {{wiki:stalklubben_org:stal:kuggringar.png|Kuggringar.png}} |
| |
| Kuggringar levererade till SJ:s elektriska lok för linjen Stockholm - Göteborg. | Kuggringar levererade till SJ:s elektriska lok för linjen Stockholm - Göteborg. |
| En första maskin på 7000 kW kom 1916, och den hade ett axialsteg. Senare utökades antalet axialsteg och effektgränsen kunde höjas till ca 40 MW. För att nå ännu längre halverade man varvtalet till 1500 r/m. De största turbinerna med denna konstruktion uppnådde 70 MW effekt. | En första maskin på 7000 kW kom 1916, och den hade ett axialsteg. Senare utökades antalet axialsteg och effektgränsen kunde höjas till ca 40 MW. För att nå ännu längre halverade man varvtalet till 1500 r/m. De största turbinerna med denna konstruktion uppnådde 70 MW effekt. |
| |
| {{wiki:stalklubben.org:stal:wiberg.jpg|Wiberg.jpg}} | {{wiki:stalklubben_org:stal:wiberg.jpg|Wiberg.jpg}} |
| |
| Wibergsystem med två axialsteg. Först använt i G5, Västerås. | Wibergsystem med två axialsteg. Först använt i G5, Västerås. |
| För att öka effekten ännu mer utvecklade man på 1950-talet den sk DURAX-turbinen, DUbbelrotations-Radial-AXial turbin, där radialsystemet kompletterades med två lågtrycksturbiner med vardera ett alt. två avlopp. Systemet erbjöds i effektområdet 27 till 200 MW och presenterades 1954. I Stenungsund ger denna turbintyp 110 MW. En avgörande skillnad mot Wibergsystemet var att axialstatorskivorna tätade mot den klenare turbinaxeln och inte mot radialsystemet, vilket minskade läckaget. Samtidigt kunde man få dubbla avlopp på respektive sida, vilket gav möjlighet till betydligt större total avloppsarea. | För att öka effekten ännu mer utvecklade man på 1950-talet den sk DURAX-turbinen, DUbbelrotations-Radial-AXial turbin, där radialsystemet kompletterades med två lågtrycksturbiner med vardera ett alt. två avlopp. Systemet erbjöds i effektområdet 27 till 200 MW och presenterades 1954. I Stenungsund ger denna turbintyp 110 MW. En avgörande skillnad mot Wibergsystemet var att axialstatorskivorna tätade mot den klenare turbinaxeln och inte mot radialsystemet, vilket minskade läckaget. Samtidigt kunde man få dubbla avlopp på respektive sida, vilket gav möjlighet till betydligt större total avloppsarea. |
| |
| {{wiki:stalklubben.org:stal:durax.jpg|DURAX.jpg}} DURAX turbin - flöden | {{wiki:stalklubben_org:stal:durax.jpg|DURAX.jpg}} DURAX turbin - flöden |
| |
| === QUAD arrangemanget === | === QUAD arrangemanget === |
| Ytterligare effektökning uppnåddes i det sk. QUAD-arrangemanget, där två dubbelroterande turbinsträngar uppställdes i bredd. De sammankopplades termiskt så att ångan först expanderade i en radial HT i set 1, gick till mellanöverhettning och därefter till en radial MT-turbin i set 2, varefter den slutligen expanderade i fyra LT turbiner, två på varje set. De två QUAD-turbinaggregaten i Stenungsund ger vardera 275 MW effekt. | Ytterligare effektökning uppnåddes i det sk. QUAD-arrangemanget, där två dubbelroterande turbinsträngar uppställdes i bredd. De sammankopplades termiskt så att ångan först expanderade i en radial HT i set 1, gick till mellanöverhettning och därefter till en radial MT-turbin i set 2, varefter den slutligen expanderade i fyra LT turbiner, två på varje set. De två QUAD-turbinaggregaten i Stenungsund ger vardera 275 MW effekt. |
| |
| {{wiki:stalklubben.org:stal:img_2615.jpg|IMG_2615.jpeg}} .{{wiki:stalklubben.org:stal:quad.jpg|QUAD.jpg}} | {{wiki:stalklubben_org:stal:img_2615.jpg|IMG_2615.jpeg}} .{{wiki:stalklubben_org:stal:quad.jpg|QUAD.jpg}} |
| |
| QUAD principskiss QUAD turbiner i Stenungsund | QUAD principskiss QUAD turbiner i Stenungsund |
| Ett intressant tidsdokument från STALs verkstäder finns att läsa i Svenska Turistföreningens årsskrift 1938 med tema Östergötland, där författarinnan Berit Spång målande beskriver verksamheten efter ett besök. | Ett intressant tidsdokument från STALs verkstäder finns att läsa i Svenska Turistföreningens årsskrift 1938 med tema Östergötland, där författarinnan Berit Spång målande beskriver verksamheten efter ett besök. |
| |
| <em>"Entrén till Stals verkstäder är blygsam, men på planen därinnanför fångas blicken strax av den på en vändskiva placerade, lysande röda kondensorn. Den för tanken raka vägen till fabrikens huvudtillverkning, som är ångturbiner. Från gården komma vi in i en väldig fabrikshall med höga fönster. Golvet är översållat med verktygsmaskiner av alla slag, mindre svarvar och stora karusellsvarvar, i taket snurra hjul och remmar till transmissioner, utmed väggarna stå filbänkar, och ett litet avbalkat rum lyser i blåvioletta flämtningar och utsänder en frisk ozon-lukt, det är en svetsningskammare. Över varje maskin stå arbetarna lutade i sina blåa overalls. Jag måste akta mina ljusa sommarkläder för allt svart och oljigt härinne, men jag får ändå ett bestämt intryck av en minutiös ordning. </em> | %%//%%"Entrén till Stals verkstäder är blygsam, men på planen därinnanför fångas blicken strax av den på en vändskiva placerade, lysande röda kondensorn. Den för tanken raka vägen till fabrikens huvudtillverkning, som är ångturbiner. Från gården komma vi in i en väldig fabrikshall med höga fönster. Golvet är översållat med verktygsmaskiner av alla slag, mindre svarvar och stora karusellsvarvar, i taket snurra hjul och remmar till transmissioner, utmed väggarna stå filbänkar, och ett litet avbalkat rum lyser i blåvioletta flämtningar och utsänder en frisk ozon-lukt, det är en svetsningskammare. Över varje maskin stå arbetarna lutade i sina blåa overalls. Jag måste akta mina ljusa sommarkläder för allt svart och oljigt härinne, men jag får ändå ett bestämt intryck av en minutiös ordning. %%//%% |
| |
| _Här tillverkas rotordelarna till Stals berömda turbiner, och även en besökare med så gedigen okunnighet i ämnet som jag kan känna ett slags förtjusning över de verkligt söta små rotorer, där pojkar på en femton år fästa glänsande turbinskovlar med en sirlig hammare, eller i monteringshallen falla i förvåning över de jättelika turbinaggregat, som bokstavligen ur jorden växa upp till samma höjd som ett tvåvåningshus. Som husbyggen äro de också omgivna av ställningar, där arbetare syssla på olika plan: en trappa upp skjutas långa kondensorrör genom något som ser ut som en manshög bikaka, medan en arbetare inuti kondensorn tar emot dem och för dem vidare till fästet på motsatta sidan; två trappor upp monteras generatorerna med deras otaliga ledningar och mätinstrument. Dessa turbiner äro »bara» på 5 000 kW, men Stal har levererat en turbin med tio gånger så stor effekt. Den kan nu beskådas i statens kraftverk i Västerås, som den största kraftmaskin, som hittills utförts i norra Europa._ | _Här tillverkas rotordelarna till Stals berömda turbiner, och även en besökare med så gedigen okunnighet i ämnet som jag kan känna ett slags förtjusning över de verkligt söta små rotorer, där pojkar på en femton år fästa glänsande turbinskovlar med en sirlig hammare, eller i monteringshallen falla i förvåning över de jättelika turbinaggregat, som bokstavligen ur jorden växa upp till samma höjd som ett tvåvåningshus. Som husbyggen äro de också omgivna av ställningar, där arbetare syssla på olika plan: en trappa upp skjutas långa kondensorrör genom något som ser ut som en manshög bikaka, medan en arbetare inuti kondensorn tar emot dem och för dem vidare till fästet på motsatta sidan; två trappor upp monteras generatorerna med deras otaliga ledningar och mätinstrument. Dessa turbiner äro »bara» på 5 000 kW, men Stal har levererat en turbin med tio gånger så stor effekt. Den kan nu beskådas i statens kraftverk i Västerås, som den största kraftmaskin, som hittills utförts i norra Europa._ |
| - Finborr- och bryningsmaskin för kompressorcylindrar, se bild. | - Finborr- och bryningsmaskin för kompressorcylindrar, se bild. |
| |
| {{wiki:stalklubben.org:stal:verkktygmask.jpg|Verkktygmask.jpg}} | {{wiki:stalklubben_org:stal:verkktygmask.jpg|Verkktygmask.jpg}} |
| |
| - Borrmaskin W210 för borrning av långa hål upp till 3,5 m | - Borrmaskin W210 för borrning av långa hål upp till 3,5 m |
| [[turbinhistoria|Ã…ter till startsidan]] | [[turbinhistoria|Ã…ter till startsidan]] |
| |
| | ++++ Bifogade filer / Attachments | |
| ++ Bifogade filer / Attachments ++ | |
| ^ Filename ^ Comment ^ Uploaded by ^ | ^ Filename ^ Comment ^ Uploaded by ^ |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:stal.png|stal.png}} | - | MaartenMaartensson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:stal.png|stal.png}} | - | MaartenMaartensson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:stal.svg|stal.svg}} | - | MaartenMaartensson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:stal.svg|stal.svg}} | - | MaartenMaartensson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:img_2615.jpg|IMG_2615.jpeg}} | QUAD princip | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:img_2615.jpg|IMG_2615.jpeg}} | QUAD princip | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:durax.jpg|DURAX.jpg}} | DURAX princip | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:durax.jpg|DURAX.jpg}} | DURAX princip | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:logotall.jpg|Logotall.jpg}} | Logo TALL | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:logotall.jpg|Logotall.jpg}} | Logo TALL | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:logo58.jpg|Logo58.jpg}} | Logo 58 | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:logo58.jpg|Logo58.jpg}} | Logo 58 | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:logo47.jpg|Logo47.jpg}} | Logo 47 | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:logo47.jpg|Logo47.jpg}} | Logo 47 | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:moeller.jpg|Moeller.jpg}} | Möllersystem | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:moeller.jpg|Moeller.jpg}} | Möllersystem | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:wiberg.jpg|Wiberg.jpg}} | Wibergsystem | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:wiberg.jpg|Wiberg.jpg}} | Wibergsystem | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:verkktygmask.jpg|Verkktygmask.jpg}} | STAL verktygsmaskin | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:verkktygmask.jpg|Verkktygmask.jpg}} | STAL verktygsmaskin | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:b-1_under_montage.jpg|B-1_under_montage.jpeg}} | - | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:b-1_under_montage.jpg|B-1_under_montage.jpeg}} | - | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:kuggvxl.png|Kuggvxl.png}} | - | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:kuggvxl.png|Kuggvxl.png}} | - | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:kuggringar.png|Kuggringar.png}} | - | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:kuggringar.png|Kuggringar.png}} | - | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:al_logga.png|AL_logga.png}} | - | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:al_logga.png|AL_logga.png}} | - | IngvarArvidsson | |
| | {{wiki:stalklubben.org:stal:quad.jpg|QUAD.jpg}} | - | IngvarArvidsson | | | {{wiki:stalklubben_org:stal:quad.jpg|QUAD.jpg}} | - | IngvarArvidsson | |
| ++++ | ++++ |
| | |
| |